Vi är specialister på tillverkning och inpassning av ögonproteser av glas
Den 14 september 1838 föds Friedrich Adolf Müller-Uri i Lauscha i Thüringen. Men historien börjar några år tidigare…
Friedrich hade en farbror Ludwig som var son till en glasblåsare i Lauscha i östra Tyskland. Ludwig tillverkade ögon av glas till dockor och kramdjur. En ögonläkare i Würtzburg uppmärksammade de välgjorda ögonen och kontaktade Ludwig 1832 för att förmå honom att tillverka konstgjorda ögon till människor.
Vid 16 års ålder började Friedrich Adolf som lärling hos farbror Ludwig. Sex år senare grundar han sin egen verksamhet som ”F. Ad. Müller”. Han tar samtidigt kontakt och inleder ett samarbete med ögonläkaren Alexander Pagenstecher i Wiesbaden. Samarbete dem i mellan leder till att Friedrich på uppmaning av Pagenstecher kring 1870 bedriver sin verksamhet huvudsakligen i Wiesbaden.
-
Historik
-
Publicerat om oss
1860
Friedrich Adolf grundar sin egen verksamhet och utvecklar tillsammans med sin vän, glasmästaren Christian Müller-Pathle kryolitglaset som står emot tårvätskan väsentligt bättre än det benglaset.
1870
Efter ett längre samarbete med ögonläkaren Alexander Pagenstecher i Wiesbaden bedrivs verksamhet mer och mer i Wiesbaden och flyttar till ett nybyggt hus på Rheinstrasse i Wiesbaden.
1879
Efter Friedrichs Adolfs död 1879 leder sönerna Friedrich Anton och Albert Carl företaget vidare. De utvecklar verksamheten och tillverkar bland annat replikmodeller av olika ögonsjukdomar för studiesyften.
1887
Företaget byter namn till F. Ad. Müller Söhne.
1889
Professor Hermann Snellen från Nederländerna och för övrigt uppfinnare av den syntesttavla alla någon gång har provat sin syn med, uppmanade bröderna Müller-Uri att göra en dubbelväggig och ihålig protes. Efter många misslyckanden kunde de 1892 producera en ihålig glasprotes som patenterades under namnet ’Reform-Auge’.
1893
Egendomen på Taunusstraße 44 i Wiesbaden förvärvas och blir företagets bas I Tyskland där företagen än idag har sin bas.
1899
Vid sekelskiftet 1899/1900 var ökade resandet med patientmottagningar både inom och utanför Tyskland. Som mest besöktes fjorton europeiska länder. Något som idag har minskats ner till sju.
1924
Müller Söhnes verksamheten i Norden etableras och drivs fram till i fram slutet av 60-talet av Albert Müller-Uri (Albert Carls son) med det tyska företaget som huvudman. En annons från 1934 gör reklam för emaljögon som var det etablerade namnet för ögonprotes. Några emaljögon tillverkades aldrig av Müller Söhne.
1950
Företaget tillverkar nu även ögonproteser och hjälpmedel i medicinsk plast, en verksamhet som avyttrades 2012.
1955
Den svenska verksamheten får sin bas i en lägenhet på Kommendörsgatan i Stockholm som också tjänade som patientmottagning.
1980
Vid 80-talets början finns den svenska verksamheten på Tomtebodaskolan eller Tomteboda blindinstitut Nu inleder också den femte generationen Müller sitt arbete inom företaget och flyttar till Wiesbaden för att gå den 7-åriga utbildningen.
2010
Företaget firar sitt 150:e verksamhetsår och tilldelas en stadsplakett av Wiesbadens borgmästare.
2016
Flyttlasset går för Stockholmsmottagningen till Sophiahemmet på Valhallavägen där vi fortfarande har patientmottaning.
Den första kontaktlinsen
Företag byter 1887 namn till F. Ad. Müller Söhne och nu händer också något som skulle få stor betydelse inom ögonsjukvården. En oftalmolog i Bonn, Professor Theodor Sämish remitterade en patient till F. Ad. Müller Söhne i Wiesbaden. Patienten hade en skadad hornhinna och behövde därför någon typ av genomskinligt skal för att skydda och bevara ögats fuktighet. I Wiesbaden tillverkades ett sådant som över hornhinnan gjordes transparent. Under arbetet konstaterades att den transparenta delen mycket väl kunde formas som en lins och ge en refraktion för att kompensera patienters synfel och med detta konstaterande föddes första kontaktlinsen.
Under den här tiden så fungerade ögonproteser av glas så länge det ursprungliga ögat fanns kvar. Om ögat tagits bort vid en enukleation var protesen så obekväm att den inte kunde sitta inne särskilt länge. Professor Hermann Snellen från Nederländerna och för övrigt uppfinnare av den syntesttavla alla någon gång har provat sin syn med, uppmanade bröderna Müller-Uri att göra en dubbelväggig och ihålig protes. De hade provat detta tidigare utan framgång, men gjorde ändå några nya försök och efter många misslyckanden kunde de 1892 producera en ihålig glasprotes som patenterades under namnet ’Reform-Auge’.
Ett år senare förvärvar bröderna Müller-Uri egendomen på Taunusstraße 44 i Wiesbaden, där man än i dag har sina affärs- och tillverkningslokaler. Verksamheten blev mer och mer omtalad och fanns representerad på de stora utställningarna och tilldelades bland annat guldmedaljer i Amsterdam 1883, i St Louis 1904 och diplom i Bryssel 1888 och Düsseldorf 1926.
Den nordiska verksamheten
F. Ad. Müller Söhnes verksamheten i Norden drevs fram till i fram slutet av 60-talet av Albert Müller-Uri (Albert Carls son) med det tyska företaget som huvudman. Fram till 1955 var basen mottagningarna på respektive huvudstads sjukhus och sedan fram till 1971 från en adress på Kommendörsgatan i Stockholm som också tjänade som patientmottagning.
Albert Müller-Uris son, Sven flyttar 1964 från företagets huvudort i Wiesbaden och bosätter sig i Staffanstorp i Skåne. 1972 övergår sedan den svenska verksamheten i F. Ad. Müller Söhne AB och får sin bas i Staffanstorp och sedermera i Lund.
Under 80-talets slut börjar den femte generationen Müller sitt arbete inom företaget. Ann-Charlotte och Jan flyttar från Staffanstorp till Wiesbaden för att gå den 6-åriga utbildningen. Båda var verksamma i Wiesbaden fram till 1997 då Ann-Charlotte Müller-Uri flyttar till Stockholm för att förstärka den svenska verksamheten.
F. Ad. Mülller Söhne firade den 9 juli 2010 sitt 150:de verksamhetsår i Wiesbaden. Verksamheten sysselsätter nu 26 personer varav 14 okularister och har också nya lärlingar i utbildning. Vi strävar efter att kunna vidareutveckla verksamheten och företaget i enlighet med våra företrädares anda.
Sittande: Friedrich A. Müller-Uri (tv) Albert C. Müller -Uri (th).
Porträtt på vägg: Friedrich Adolf Müller-Uri.
